Det är svårt att koncentrera sig. 48 dagar. Idag hade jag planering och fick ändå en del bra idéer. MEN jag flög ju iväg hela tiden. 48 dagar bort. Hur innerligt jag än inbillar mig att vara i jobbet eller något annat så är jag alltid lite påväg nu. Märker att jag kramar lite extra på de nära. Förutom idag då när de räckte med att pappa var nära för att jag skulle bli irriterad på honom. Stackarn. Det är ju bara hans hormonella dotter som åkt tillbaka till tonåren lite. Skyller på avsaknad av (ONATURLIGA)piller och kroppens naturliga reaktioner..eller nåt. Försökte förresten predika lite miljövänligare(och nyttigare) mat samt tvättmedel och liknande till la familia. Fick ett hugg tillbaka om att jag ska sluta duscha så länge, skita i att resa flyg till andra sidan jorden och att jag i sånna fall får lämna bilen hemma imorn till jobbet. Ska nog tänka igenom min predikan nästa gång.. Men jag menar även jag försöker bättra mig.

Vissa stunder så blir man lite djup. Linda fattar vad jag menar. Man känner sig lite som i en film. Jag var så när jag kom hem idag. Vad jag gjorde de två första timmarna är oklart men djup, det var jag. Jag kände mig lite poetisk(av någon tokig anledning). Satt och tippade vid backen ner till deppen men klev inte riktigt över. I alla fall. Ibland kan de bli så och det kan ju vara skönt. Det är då det kan vara livsfarlig men också livsnödvändigt att lyssna på bra musik. Ni fattar nog. Btw, bästa prat med korv.

Och det där med bra musik. Det var det lite brist på senast tycker jag. Till och med för mig var musiken lite för alternativ. Eller musik, jag skulle kalla det ljud. Jag, Nana och Ulrika från jobbet satt på ett riktigt nice ställe på Götgatsbacken i lördags. Trevlans. Sen drog vi till Marie Laveau. Allt var toppen förutom ljuden. Känner oss revanschsugna och satsar stenhårt på Slakthuset på fredag. Jag måste få dansa av mig lite djuphet.

Träffa Gudrun i helgen. Tänkte på när vi var små och sprang ut till gungorna eller cyklade jämt. Nu bor vi lika nära men så mycket har förändrats. Men det är alltid vi. Det är skönt.

Och från ingenstanns. Insåg nu hur fin twittericonen är. Fågeln blir asfin svartvit på min mobil. Och ja, jag har sovit ordentliget, och nej jag är inte hög. Jag är bara lite djup. Och juste, jag har insett. Allt har ett slut. (psst, det visste jag redan).

Hejdå

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej. Jag unnar mig lycka. Jag kanske är en sån där äckligt positiv person som personer som älskar att vältra sig i negativitet hatar. Klart jag klagar, suckar och inte skrattar konstant. Men jag har insett vad min lycka är. Här och nu. Med alla er so...

Ville bara säga att jag är impad på hur många starka, grymma och underbara kvinnor det finns och hur många av de som finns omkring mig och som dessutom är mina härliga vänner. Puss på er ni är bäst och så jävla snygga. Vi fortsätter kampen osv. ...

Hola alla människor! Yes jag lever som aldrig förr men tyvärr inte bloggen så mycket. Därför kände jag för att bara glittra över lite av mitt liv på bloggen så den inte dör ut helt. Jag vet att du tycker om det så mycket mormor.  Tiden är konstig...

Heeeeey där ute i höstens friska vindar!   Har lite svårt att slita mig från Emils gosiga säng och från serietittande. Idag har jag typ inte gjort något annat än det plus ägt på quizcampen(läs hurrade högt när jag fick min första vinst av typ 7 m...

Livet leker. Just nu är jag superförkyld vilket är ganska irriterande då jag är sjukt rastlös och inte ens kan cykla till skolan utan att få andnöd. Inte kan jag spela basket eller hänga på campus heller. Prutt. Satsar på att bli frisk till torsdagsi...