Tjääna bloggisään! Här sitter jag på en buss (sista greyhoundturen gaaahh) och försöker roa mig. Fastna i några thåström och melissa horn låtar nyss och kände att det blev lite väl depp. När kent kom upp fick jag nog. Men det är bra skit. Det är det. Jag och nana har varit sjukt effektiva med att sprida vår grymma musik. Han som funkat bäst är såklart vår kära Isak Strand. Nu är det många människor från världens alla hörn som sitter och diggar till honom. Det är lite skoj. Har ju hamnat lite efter i bloggen här som en del har lagt märke till (sorry farmor mfl det är full rulle här borta). Efter frasertrippen bar det av till en liten håla (en rätt så trevlig sådan) som heter Agnes water/1770. Första hostlet va STENdött (bara svensken i köket som vanligt (har träffat honom i en massa olika kök på denna kust)) När vi hade varit lite coola, ätit bananer och sen lyckats få plats på hostlet cool bananas istället kändes allt mycket bättre och roligare (höhö, jaa veet men jag försöker ju roa mig lite). Agnes blev vårt surfing paradis tyyp. Vi körde stenhårt varje morgon. Första dan ville vi gråta(då ville vågorna oss nåt ont sådär igen). Andra dan kände vi av alla tusen skrapsår men samtidigt peppen så det gick bättre. Sista dan var helt underbar. Jag överdriver inte. Båda var helt exalterade. Vågorna var på vår sida. Brädorna gjorde som vi ville. Krapsåren sved så in i helvete. Regnet öste ner. Vi stod upp hela tiden (i stort sätt hehe) och vi kunde styra (typ). Perfekt avslutning på surfing i Australien helt klart. Vi tog oss vidare uppåt och hamnade i airlie beach. Inhandla braha-grejs till båten. Haka på girlsen från fraser gomiddag. Såg en massa annat folk som man sett förut. Testa party men hamna på donken (oops) och spara oss till båten. Så var det dags. Börja med ösregn och vi tänkte att den rackarns andra cyklonen skulle väl såklart tima in oss. Men icke mina vänner. Åå så bra det blev. Regnet visade sig lite mesigt ett par gånger på tre dar men annars var det så fint. Vi åkte med en mysigt segelbåt(vilken sort får man fråga nån annan jag vet att det var en båt haha) som hette Apollo. Crew:et var sköna och människorna var av en salig blandning med sina toppar och dalar. Inga svenska till vår förtjusning och inte ens danskarna verka förstå oss (hade lektion i varandras språk och tror vi alla har blivit lite bättre på svensk/dansk). När grabbarna hissa seglet ville jag tjoa av förtjusning (gjorde dock inte det då) och jag hade för första gången i mitt liv seglat (jaa vet galet men bättre sent än aldrig). Lycklig tjej. Tre dagar. Vi snorkla, vi dök (så härligt och tur att Tom är snäll då jag inte hade mitt cert med mig), klappa sköldpaddor, såg en massa fin fisk, hoppa från båten, åt goood mat, sov i trånga sängar(i köket yeehj), drack goone, lekte spårade lekar (nakenchocker och juckande var mer regel än..), klev i land och fick se de otroligt vackra Whitsundays öarna och hade några dar vi kommer minnas. Ingen man över bord. Bara en hoppande fisk som fastna i en handduk. Månen och stjärnorna lyste klart när vi hade lagt ankare och sett solen gå ner över horisonten (dikt tjejen). Spara ögonblick, check. Galet nöjda. Tillbaka på fastlandet var det efterfest som gällde. Mycket drinkar och dans och trots oroooligt motstånd klara vi vårt mission och fick upp två av danskarna på dansgolvet. Våra kroppar gungade i flera dagar. Och vi vill bara ut dit igen. Men det var vidare som gällde. Vi blev positivt överraskade. I torsdags åkte vi ut till en ö som heter Magnetic island. Vi kom fram till base där vi skulle bo och det var hur fint som helst. Precis ovanför vattnet och stranden. Små fina hus som man bodde i. En fin pool. Palmer och en galet skön stämning. Även detta ett place där man mötte upp många gamla ansikten. Vissa man ville se och andra inte så mycket hehh. Vi bestämde dirr att stanna en extra natt. Här slog värmen till och så passande så begav vi oss på vandring i flippisar. Not so smart. Landa på en deeptalkbänk och vände efter en stund. Det var hur härligt som helst att gå upp tidigt på morgonen (whaaaat frida och tidig morgon i samma mening. Jag veet jag är stolt) och se solen stiga över vattnet. Skypa med hemma och ullis var supermys. Åkte till koala village med moa och christine (två söta tjejer vi träffat) en dag. Vi fick hålla i koalan noah och sen en massa andra djur. Ormar och ödlor i alla dess former. Papegojan fick man även en puss av. Värd dag. Dock inte värt att vänta på bussen så vi vandra, i värmen, i flippisarna igen. Fullmånen var svår att missa med vårt grymma läge. Vi har vilat upp oss i en grym miljö och är redo att inte Cairns. Det är med en lite tår gömd bakom ena ögat vi nu har passerat en vecka kvar i detta underbara land och på lördag bär det av mot Nya Zeeland. Har hört att det ska vara GRYMT så vi ska inte sörja så länge. Nu har jag lyckats underhålla mig rätts så bra med att tänka på alla roliga grejer vi har gjort. Mycket har vi framför oss.

Nu ska jag njuta av landskapen utanför fönstret och lyssna på Isak Strand. See ya. 

Pööösss