Tiden går fort. Cairns var spårat och kebaben var god sa nana. Vi trivdes mycket bra på nomads så vi flytta aldrig till partygilligans. Rocka dock det dansgolvet ett par gånger. Fick bland annat uppleva två ladys nights när killarna klädde ut sig (man gör allt för lite gratis champange va) och en poletävling. 

En natt tillbringa vi i cape tribulation(faktiskt ett fint ställe trots namnet). Bodde i världens äldsta regnskog. Hängde med christine, moa, sara och josefin så efter det pratar vi ibland göteborska med varann. Jag och nana tog en promenad på morgonen och ångra oss lite då vi insåg att det kunde komma upp krokodiler ur vattnet på stranden när som helst. Hade några (nervösa) skrattimmar i poolen med jättebadbollen och vi var rätt lättade att åka "hem" till cairns igen. Mötte upp Martine samma dag och vi var så Glada över att se henne. Vissa stunder har vi pratat om hur nice det hade varit om hon var med. Lucia har vi saknat också. Hon skrev att hon lyssnade på isak och tänkte på oss. 

Fast vi var sent ute lyckades vi boka en båt en av dagarna också. Vi åkte ut till det yttre revet av "Det stora barriär revet", snorklade och dök hela dagen. Heeelt fantastiskt. När jag dök och kom ner en bit blev jag helt amazed, vattnet var glasklart och fullt med olika färger och fiskar. Som tagit ur ariel. Tråkigt nog fick mitt dyk ett mindre bra slut då jag plötsligt börja flyta för mycket. Guiden hjälpte mig och plötsligt var vi vid ytan igen. När vi kom upp tryckte han snabbt ner mig vilket utlöste nån slags panikattack hos mig. Det var ju egentligen helt lugnt men när man väl har fått panik under vattnet är det svårt. Det rann någrar tårar innanför masken men jag gjorde hela dyket. Det var sen när jag hitta nana på båten som jag kunde bryta ihop lite. Sen kändes det bättre och jag insåg att det inte hade varit nån fara. Har aldrig hänt förut när jag dykt. Känner att jag nog vill dyka på bali sen så det där inte behöver vara det sista. Annars brukar jag vara stencool liksom hehe.

Så var det dags att säga hejdå till vårt älskade Australien. Det var på riktigt sorgligt. De tre månaderna som varit några av de bästa. Så mycket vi har sett. Så många vi har träffat. Det är verkligen på återseende oz. 

Återkommer om det nya spännande landet. 

Tjääna bloggisään! Här sitter jag på en buss (sista greyhoundturen gaaahh) och försöker roa mig. Fastna i några thåström och melissa horn låtar nyss och kände att det blev lite väl depp. När kent kom upp fick jag nog. Men det är bra skit. Det är det. Jag och nana har varit sjukt effektiva med att sprida vår grymma musik. Han som funkat bäst är såklart vår kära Isak Strand. Nu är det många människor från världens alla hörn som sitter och diggar till honom. Det är lite skoj. Har ju hamnat lite efter i bloggen här som en del har lagt märke till (sorry farmor mfl det är full rulle här borta). Efter frasertrippen bar det av till en liten håla (en rätt så trevlig sådan) som heter Agnes water/1770. Första hostlet va STENdött (bara svensken i köket som vanligt (har träffat honom i en massa olika kök på denna kust)) När vi hade varit lite coola, ätit bananer och sen lyckats få plats på hostlet cool bananas istället kändes allt mycket bättre och roligare (höhö, jaa veet men jag försöker ju roa mig lite). Agnes blev vårt surfing paradis tyyp. Vi körde stenhårt varje morgon. Första dan ville vi gråta(då ville vågorna oss nåt ont sådär igen). Andra dan kände vi av alla tusen skrapsår men samtidigt peppen så det gick bättre. Sista dan var helt underbar. Jag överdriver inte. Båda var helt exalterade. Vågorna var på vår sida. Brädorna gjorde som vi ville. Krapsåren sved så in i helvete. Regnet öste ner. Vi stod upp hela tiden (i stort sätt hehe) och vi kunde styra (typ). Perfekt avslutning på surfing i Australien helt klart. Vi tog oss vidare uppåt och hamnade i airlie beach. Inhandla braha-grejs till båten. Haka på girlsen från fraser gomiddag. Såg en massa annat folk som man sett förut. Testa party men hamna på donken (oops) och spara oss till båten. Så var det dags. Börja med ösregn och vi tänkte att den rackarns andra cyklonen skulle väl såklart tima in oss. Men icke mina vänner. Åå så bra det blev. Regnet visade sig lite mesigt ett par gånger på tre dar men annars var det så fint. Vi åkte med en mysigt segelbåt(vilken sort får man fråga nån annan jag vet att det var en båt haha) som hette Apollo. Crew:et var sköna och människorna var av en salig blandning med sina toppar och dalar. Inga svenska till vår förtjusning och inte ens danskarna verka förstå oss (hade lektion i varandras språk och tror vi alla har blivit lite bättre på svensk/dansk). När grabbarna hissa seglet ville jag tjoa av förtjusning (gjorde dock inte det då) och jag hade för första gången i mitt liv seglat (jaa vet galet men bättre sent än aldrig). Lycklig tjej. Tre dagar. Vi snorkla, vi dök (så härligt och tur att Tom är snäll då jag inte hade mitt cert med mig), klappa sköldpaddor, såg en massa fin fisk, hoppa från båten, åt goood mat, sov i trånga sängar(i köket yeehj), drack goone, lekte spårade lekar (nakenchocker och juckande var mer regel än..), klev i land och fick se de otroligt vackra Whitsundays öarna och hade några dar vi kommer minnas. Ingen man över bord. Bara en hoppande fisk som fastna i en handduk. Månen och stjärnorna lyste klart när vi hade lagt ankare och sett solen gå ner över horisonten (dikt tjejen). Spara ögonblick, check. Galet nöjda. Tillbaka på fastlandet var det efterfest som gällde. Mycket drinkar och dans och trots oroooligt motstånd klara vi vårt mission och fick upp två av danskarna på dansgolvet. Våra kroppar gungade i flera dagar. Och vi vill bara ut dit igen. Men det var vidare som gällde. Vi blev positivt överraskade. I torsdags åkte vi ut till en ö som heter Magnetic island. Vi kom fram till base där vi skulle bo och det var hur fint som helst. Precis ovanför vattnet och stranden. Små fina hus som man bodde i. En fin pool. Palmer och en galet skön stämning. Även detta ett place där man mötte upp många gamla ansikten. Vissa man ville se och andra inte så mycket hehh. Vi bestämde dirr att stanna en extra natt. Här slog värmen till och så passande så begav vi oss på vandring i flippisar. Not so smart. Landa på en deeptalkbänk och vände efter en stund. Det var hur härligt som helst att gå upp tidigt på morgonen (whaaaat frida och tidig morgon i samma mening. Jag veet jag är stolt) och se solen stiga över vattnet. Skypa med hemma och ullis var supermys. Åkte till koala village med moa och christine (två söta tjejer vi träffat) en dag. Vi fick hålla i koalan noah och sen en massa andra djur. Ormar och ödlor i alla dess former. Papegojan fick man även en puss av. Värd dag. Dock inte värt att vänta på bussen så vi vandra, i värmen, i flippisarna igen. Fullmånen var svår att missa med vårt grymma läge. Vi har vilat upp oss i en grym miljö och är redo att inte Cairns. Det är med en lite tår gömd bakom ena ögat vi nu har passerat en vecka kvar i detta underbara land och på lördag bär det av mot Nya Zeeland. Har hört att det ska vara GRYMT så vi ska inte sörja så länge. Nu har jag lyckats underhålla mig rätts så bra med att tänka på alla roliga grejer vi har gjort. Mycket har vi framför oss.

Nu ska jag njuta av landskapen utanför fönstret och lyssna på Isak Strand. See ya. 

Pööösss

Fraser island. En stor fet sandö utanför australiens östkust. Vi intog ön från rainbow beach(där det förövrigt fanns god mat inte så mycket annat/tjockisen). Vi och 6sköna irrländare i den fina röööda bilen. Bästa bilen alltså. Partyparty. Det var crazykul att köra på stranden och bästa var i lössanden. Turades om att slira runt lite. Vi fick se fina sötvattensjöar, stora sanddynor, vacker utsikt från indian head och bada i champagne pools som var naturliga pooler där vågorna kastades över klipporna och bildade små bubblor som kolsyra i vattnet. häftigt. Campet var soft. Vi lagade mat, drack goone, spela mycket lekar (mest klapplekar så händerna dog), dansa till mycket (och lite maggio yeehj), skratta som barn i skumpbilen, blev stela av liggunderlagen OCH blev så tagna av stjärnhimlen att vi sov under den. Stjärnor kan verkligen fånga en. Kort och gott BRA.                              

Har infört godislöfte i en vecka. Efter att ha insett att jag fått i mig energi dubbelt upp varannan dag ( ibland varje) i två månader drömde jag inatt om att jag blivit jättetjock. Kan ju då även inflika att shortsen blivit aningen tighta.. Förstod sophie om det där med dubble fat och eating is cheating. Ikväll blir det sallad haha orkar ju inte med "mullaångest"( må illa/mullig). Tänker dock inte sluta äta. Oh no. Vår matkassa är fortfarande super precious. Ska bara trappa ner på goonet (kasta fraser påsen när vi såg den på morgonen). Hälsningar från tjockkusten!

Noosa var en liten håla vid kusten som var perfekt för några vita dar. Dock ville nån testa oss då hen såg till att vi hamna i ett rum fullt av assköna människor som var redo att ge sig ut i byn för lite party.  Från att ha sagt tvärNEJ var vi plötsligt påväg upp för backen mot nomads en stund senare och vi förstod in alls hur detta gått till. Värd kväll med GOD cola. Efter wet t-shirt competition kände vi och linnea oss klara.  Dagen efter blev det ett tappert surfförsök men vågorna ville oss nåt ont så vi gav upp rätt snabbt. Gänget plus två nya killar i rummet gick ihop och kirra bästa bbq:n på kvällen. Sååå mycket mat. Trots att det hade smakat grymt med en bira till det höll vi stenhårt på våra vita dar. En sån kväll när man tackar nån högre makt att man är så lyckligt lottad för att man får vara här och ha det så bra. Bbq vid floden i solnedgången. Idylliskt.         

Det blev ett sorgligt farväl till byron som vi hade börjat kalla hemma. Luncha sista dan med denise och prata om våra liv och resor. Kirrat date med henne på skansen i sommar. Kul! 

Så kom vi till surfers paradise. Vi hade väääldigt låga förväntningar av allt vi hade hört men vi blev positivt överraskade. Skyskraporna ovanför stranden var rätt coola ändå och hostlet var nice att hänga på men om vi inte hade förberett oss på superparty i två dar hade det var jobbigt. Vi lagade inte mat på två dar och det var arrangerad beerpong och klubbhäng varje kväll. Två galna dar men vi grät inte när bussen lämna (eventuellt flr att det var för tidigt på morgonen haha)

Imorgon har jag varit här lika länge som jag var i afrika. Det känns oändligt långt redan och vi är inte ens halvvägs. Ibland skulle jag vilja smita hem, krama lite på de nära och kära, dumpa en massa skit jag har i ryggan, och sen åka tillbaka igen. 

 Efter surfers drog vi till Brisbane. Här är vi nu men ska strax åka. Har legat på en gräsmatta och sovit hela dan. Australia day igår. Glitterglitterglitter. Lite synd att inte svenskarna firar nationaldan så mycket som här. Vi såg mer fyrverkerier än på nyår och party överallt. Dans i määngder och hesa sångröster. Två glada tjejer och en hög andra. Men nu är det äääntligen dags för vår vita vecka. Haha. Åker till nusa där vi ska äta pannkakor, surfa och dricka alkoholfritt. MÅSTE recover lite och sen kommer fraser..festkusten som sagt. Börjar se fram emot NZ lite mer. Inte lika galet. Men yolo eller hur? (You only live once)(måste tänka på läsarna från äldre generationen hehe)

saknar er 

puss

Att först kasta sig ur ett plan 4000 m upp i luften och sen falla fritt i en minut kunde varit hemskt. Kunde varit äcklig läskigt. Men det var underbart. Härligt. Vi vill bara göra det igen. Det var så fritt. Vi fick falla fritt och sen segla neråt med en vacker utsikt över byron.